Jag tycker det är lite intressant att ge sig som lärare lite tid att fundera kring klassrumsplacering. Hur påverkar det elever och vad kan jag som lärare göra för att utnyttja placeringen på så sätt att det hjälper eleverna?
Jag vill poängtera att denna artikel inte på något sätt är en vetenskaplig genomgång av olika metoder utan mer bara några tankar och funderingar för egen skull och kanske för någon annan som har egna tankar som denne vill bolla.
I denna artikel beskriver läraren hur hon lät eleverna börja att fundera på var de behövde sitta i klassrummet. De fick välja mellan en avsides plats, vid tavlan, ensam, med en klasskompis eller vid ett gruppbord. Detta kompletterades med att läraren funderade kring frågor som kan påverka eleverna. Bra frågor att ställa sig som lärare! Själv tänker jag på följande:
- Vilka elever är rörliga? De kanske behöver sitt långt fram?
- Vilka elever har svårt med koncentrationen?
- Vilka elever behöver mycket hjälp och vilka är självgående?
- Vilka elever är “motorer” i klassrummet? De kanske skall sitta i mitten?
- Vilka elever har svårt att komma igång? Bra att de sitter nära motorerna?
Klassrumsplacering som pedagogik
Det är intressant att tänka kring klassrumsplacering som en pedagogisk metod. Själv kan jag lätt falla in i tanken att placeringen inte spelar så stor roll. Då blir det lätt att det blir ett verktyg som inte används trots att det skulle kunna påverka barnens möjlighet att fungera bra i skolan.
Det finns även metoder som har tagits fram av bl.a. Stefan Hertz i boken “Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan“. Där delas eleverna in i olika färger och placeras sedan utifrån det i klassrummet. Väl värt att kolla upp om du vill fördjupa dig i ämnet!
